ams

Förra veckan var jag sällskap åt Linda i Kokkola. Tanken var att hon skulle shoppa lite och jag snällt skulle följa efter. Men när det slutade med att hon fick släpa mej gråtandes förbi alla "jag-vill-ha"-kläder så kändes de ju lite som att ja är i ett stort behov av pengar! Därför har jag jobbat idag. 

Sen att mitt visakort blivit utbytt utan anledning, att mitt förra visa inte blivit spärrat som det borde ha blivit, att jag plötsligt kunnat använda pengar av ett sparkonto -när jag betalat med mitt vanliga kort -som i praktiken ska vara omöjligt att genomföra, eller att jag fått hem ett brev att jag nu har höjt min gräns till 30 000 är ju ett mysterium. 

Och fast jag brukar vara förvirrad, så hade jag inget med saken att göra!