fly higher

Än en gång kunde jag predika lite om hur min omgivning påverkar mej. Idag fick jag fina kommentarer, pepp och beröm av mina klasskamrater. Det behövdes bara några små ord för att det skulle kännas i hela kroppen. Efteråt presterar man mycket bättre när man tror på sej själv och vet att framförallt andra vet att man kan. Tror ingen annan på en, är det svårt att göra det själv.

Har flera gånger redan konstaterat att jag känner mej mera säker i skolan eftersom det inte finns en press på att jag måste gå färdigt. Också då går allt bättre. Nu har jag ngt att göra, lära mej och jag är ju framförallt intresserad och gör det så länge jag vill, för att jag vill, hur mycket jag vill. Det är lite som en lönsam hobby.

Nu ska jag också nämna mitt mellanår som lärde mej vara lite mera jag, och hur jag då är. Jag fick en säker, absolut positiv och nödvändig utveckling under det året. Nu börjar det kännas som att mitt senaste år gett mej början på den lilla röda tråden som bygger på resten av ens liv.





Och så sitter jag uppe och väntar på M. Tydligen har int han tid å sakna mej när han spelar fifa. Tur att man har Mitchie å leka med iaf.