torsdag 10 mars 2011

It's better to die fighting for freedom than to live life in chains.

Har aldrig förr brytt mej i pampas men detta åt fick jag en sån feelis av ordet att jag tänkte banne mej; nu ska ja åxå vara med. Jag har planerat och fixat sovplatser för hela veckan och väntan har varit mitt ljus i vardagen. Sen kom ja på att jag jobbar lörda-sönda kväll vid neste, va f*n tänkte ja. Men de finns ju många andra dagar och de har ju aldrig varit omöjligt att få bort några skiften. Men sen kom ja på att ja åxå jobbar på freda och även lörda morgon i bassängen... Då kör ja helhjärtat på tisdanatt då tänkte ja, men kom samtidigt på att jag simmar även den kvällen. Nog får jag väl fixat å klurat ihop ngt tänkte ja ända tills ja upptäckte att jag ÅXÅ har dejour hela veckan vilket betyder: mata djur kl 7 varje morgon, och likaså samma tid varje kväll. tänkte ja, skjut mej.

Med andra ord skulle jag behöva få vikarier till 12 (seriöst!) olika arbetspass om min pampasvistelse skall lyckas. Vad kunde vara värt så mycket?

5 kommentarer:

  1. OH NOOOO :( snacka om otur. JA SOM SKU FEST ME TE

    SvaraRadera
  2. jag får säja som vi sa när vi kom försent till systemet, "det finns en mening" ;)

    SvaraRadera
  3. men ja vägrar å tro att meningen fö me er att va en arbetande olycklig själ tå all ader få ha kul å syp å todeee. Man tycker ju att naaating sku lyckas. :b

    SvaraRadera
  4. voi skiiiiiiiiiiiiiit!!! :( men vi kan fest DUBBELT tå du kommer hit på vappen iställi! pussåkram!

    SvaraRadera

Bloggintresserade

tills vi ses igen

take care