ams

Gick idag själv upp till Runyon för att ta mej en promenad. Bra musik i öronen, solsken & en temp. över 20 grader och kända människor som man stanna upp å prata med under tiden. De va ju nästan så man kunde säga att man kände sej som hemma. 

Det var ju dock antagligen sista gången som jag gick där. De senaste dagarna har jag börjat göra lista över vad man ska ha gjort, vad som ska inhandlas och vilka ställen man ska festa på innan man åker hem. haha. De är typ en vecka kvar och jag hoppas ja ska kunna njuta av tiden ända till sista dag, ja ska iaf försöka. Ändå både vet och känner jag hur ledsen jag är att lämna L.A. De är som en stor klump i magen. 

Som jag hoppas alla förstår ska det ju vara så himla roligt att träffa alla där hemma också. Som att få komma hem till jul, mysa framför brasa, äta julmat och få pussa på M. Självklart ska de också vara roligt, och som att få träffa alla tjejor. som ja saknat dem! 

Men denna tiden här har gett mej så mycket, och jag har lärt mej så mycket om hur jag själv är. Fast det finns mycket mer att lära börjar jag nu veta vad som är viktigt, vad jag vill och hur jag fungerar. Och det var en av de största orsakerna till varför jag åkte från början, för att hitta mej själv. Och det är på gång! 

Därför känns det så tråkit att åka också, de känns som att jag har så mycket kvar att hämta här. Jag är inte klar helt enkelt. Och att flytta ifrån sina underbara roomies som börjat betyda så mycket för en. Men så lycklig jag får känna mej för att jag fick denna möjligheten från början. Är tacksam för varje dag jag haft här men som jag sa en gång tidigare, this is it - nu väntar resten av livet. spännande!