ams

Seriously....... Ibland vet man inte vad killarna här tänker med, men definitivit inte hjärnan!

Ja de är ju nästan så man börjar bli upprörd! Pratar man med en kille på j-o-b-b-e-t så tror han seriöst att han är den ända jag pratat med i hela mitt liv och att jag nu är nu jätte intresserad och kär (det har ju inte hänt bara en gång). Frågar förstås när min ända lediga dag är och bjuder ut mej på middag. (Som om ja inte har annat för mej den dagen)

Fair enough. Vi delar en diskussion på 1 minut som innehållit namn, nationalitet och min jobb titel som hostess på stället så vem vet - de kunde ju ha variten början på en livslång kärlek. Men om de vore allt...

Handlar jag mat i butiken kommer random människor fram och vill vara "vänner" och gå för en kaffe. Sitter jag i bilen påväg hem blir jag förföljd av killar som försöker byta nummer eller ha en konversation genom fönstret. (hänt så många gånger) tror de jag ska slänga mej över till deras bil och kanske gifta mej straight away, or what?  står jag och hänger över mäccendisken och slänger i mej franskisar i väntan på en fet burgare kommer de fram och frågar om man vill umgås. NEJ TACK, ser ni inte att jag är upptagen?????

Igår stod en bil på supermarket parkeringen (ni fattar att supermarket är några meter bort från sin parkering) och denna killen ville ja skulle sätta mej i bilen så han kan sjutsa mej till dörren. Självklart!!!! (alla vet vi ju att jag har ett lazy ass men 10 meter ska ja väl ändå klara av att gå?!)

Och jag hade pestcontrol för 2 dagar sen. Hade dörren öppen sålänge han var här och min granne klampar in. Går runt å tittar, mjölkar mej på information och bjuder sen över mej för kaffe. (kunde ju ha sagt get the fuck out of my apt!!!) Han kommer sen tillbaka efter en timme "bara för att titta om pestcontrolkillen left". (not your problem och ja dörren är ju STÄNGD!) Och helt rätt, det var han jag också vaknade till imorse när han stod å dregla utanför dörren.

Ja menar. Are u kidding me?????????? Och dessa människor är verkligen seriösa. Liksom, seriöst. Man bara står där å vet inte om man ska skratta eller gråta, de är bara så löjligt. Om de vore en eller 2 gånger som sånthär händer så vore de inget men de verkar ju som att hela buntten är lika desperata i denna stad. Ja de är ju märkligt och inget ja kommer att vänja mej med haha Undrar om de faktist fått napp med denna teknik förut....

MEN I FÖRRGÅR ÅKTE VI JETSKI i 1.5 timme och idag har jag sån träningsvärk i benen att jag knappt kan sätta mej ner, gå i trappor eller dansa haha. Men så himla roligt!! Sen har jag också färgat håret grått, fast de var i misstag.