ams

Framkommen till London and i´m alive again! :) Var så roligt att träffa Frida igen och hon är precis som när man såg henne sist för 1,5 år sen! Känns som att inget ändrats fast de är så lång tid sen sist! Så roligt att prata om alla minnen och höra om allt man missat där emellan. Sen att vara i en levande storstad igen är ju bara för underbart. Och att man kan gå barbent mitt inatten, ser alla fina mysiga ställena och att få dendär känslan att här-är-allt-möjligt och att man kan va precis som man är -utan att nån bryr sej, det är den bästa känslan i världen.

Det är nått med att komma hemmifrån. När man blir så liten, men ändå klarar så mycket. Så fort jag lämnar Finlands gränser är jag som en ny människa. Jag känner mej så självsäker, världen är så underbar och allt känns så meningsfullt. Och jag är så glad att jag vågar ta mej ur min comfort zone hemma. För jag kan inte påstå att det är lätt heller. Jag h-a-t-a-r att packa, jag hatar att lämna mina nära&kära och all bekvämlighet och trygghet. För det finns bara hemma. Dendär jag-kan-slappna-av-och-andas-ut. De är klart att de tar en hel massa energi av att resa, verkligen massor. Men i slutändan får åtminstone jag ut så mycket ny energi sen att det blir värt det.

Denna gången fråga m hur ja ska kunna resa, för ja har väl inte speciellt mycket pengar. Då sa ja bara, "de är ju inte speciellt mycket man behöver betala heller..?!" Detta var vår första brunch när ja kom, och det är så fattiga blondiner lever ute i värden. Gratis mat och dricka. enkelt, och gott. ;) and so it goes on haha (ja, nu ser ja alla som himlar med ögonen och tänker nåt i stil me att så enkelt är de ju inte. men jo de är de, och när de är det brukar man tacka ja. :) som sagt, enkelt.)

Sen när man hittar tjejer som är längre än en själv. Det händer ju inte. Och när de väl händer känns de inte speciellt roligt kom ja fram till. Min stolthet gick i botten på 2 sekunder haha :b 

Sen har ja inte satt in andra bilder på datan än, men fler bilder kommer nog med tiden! :) De kan ja lova! :)