.

Ja jag vet. Jag känner precis som ni. Jag önskar jag hade mer tid att blogga.

I söndags var vi till ikea och shoppade loss. steg upp 5, shoppade sen i 10 timmar och kom hem 1 på natten. Ändå, tro det eller ej, var det mycket vi glömde. Men gissa vilket tålamod m har som går snällt med i ikea i 10 timmar. im proud. :)

Fast vi inte var isäng före 2 var det jobb på måndag morgon som vanligt. Och då hade jag sömbrist redan tidigare från helgen. De tråkiga med jobb är att jag nu jobbar "hela dagen". Dvs. 10-6, och även helger. Jag hinner inte träffa mina vänner, jag hinner inte träffa m fast han har semester, jag hinner inte plocka i ordning i slottet och jag hinner inte gå ut med mich. Och det gör mej lessen.

Förut när jag jobbade, jobbade jag som en galning för att få ihop så mycket pengar som möjligt eftersom de kunde vara min räddning til ngt nytt. Då var det värt det.  Men nått har hänt. Nu känns det mest onödigt. Onödigt för att det inte är ngt speciellt jag sparar till kanske? Jag vill iväg, men det vet jag är möjligt denna gång även utan pengar. För bra för att vara sant eller?

Det som är anorlunda nu är att jag prioriterar kvalitetstid framför jobb, vilket jag inte gjorde för ett år sen. Nu saknar jag sönder mej varje dag efter alla möjliga människor över hela världen, och till och med de som bor här -för att jag inte ens hinner se dem.

Men hur som helst. Jag är nöjd med var jag är och vad jag har. Försöker ta tillvara på alla känslor och packar ner kärlek i en glasburk. De gäller att förbereda sej.