ams

Och så har vi spenderat 3 nätter i Byron Bay! It´s a tiny winy place, men ack så underbart!

Byron lär vara de mest besökta stället i Oz, bortsätt från Sydney och Melbourne, alltså 3:e populäraste, om ja minns rätt..... haha och vi har varit riktit effektiva må jag säga sen vi kom.

Vi kom hit 9 på morgonen. Hade rest 14 timmar och var så förbaskat trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna. Sov typ inget på bussen och var verkligen helt färdig. Så när vi kom gick vi ner till stranden och hade stranddag, vilket betyder vi försökte sova och vila upp oss. Jag simma också för fösta gången sen vi kom till australien. Sydneyvatten var skitkallt, och de tycker jag inte om. Men här var de bättre, yippiee! Men efter några timmar på starnden endade vi up i en park under ett träd och konstaterade "jahapp, här kom den dagen när man som hemlös får sova under ett träd". bara för en stund dock tills vår "nya vän" kom och plockade upp oss när han sluta jobbet.

Men sen kom dagen efter. Den dagen med stort D. Vi gick upp när vi kände för det och hade den mest perfekta dagen man kunde önska sej. Vi gick på en nästan 4 timmars strandwalk upp till en fyr som finns här. På vägen upp simma vi på en liten "privat" strand vi hitta, vi var på australiens mest östligaste punkt man kan komma, vi såg delfiner i havet och skölpaddor och hade en underbar utsikt på toppen! Vi tog vår tid och njöt så av tiden, de var verkligen helt helt perfekt! Och inte nog med det.

När vi kom ner igen så bestämde vi oss för att surfa! Ja hann däremot inte surfa länge innan ja fick en manet in under tröjan. De brändes så förbaskat och givetvis tog jag veck den med handen, vilken gjorde att jag också brände hela handen. Och jag kan informera er om att ni har inte en blekaste aning om hur ont det gör!

I början tänkte ja att wtf, de går snart över och föröskte surfa lite till. De sluta med att jag låg en timme på stranden och kunde inte röra mej. De kändes som nån slängt en tegelsten på handen för de värkte så mycket. Jag kunde knappt andas normalt och sen fick ja också ont i jumsken. Trodde ja skulle dö men ville inte att killanra skulle tycka ja va barnslig så ja sa inget, och grät inte heller fast ja ville. Sen fick ja ont i armhålorna, men när killarna räkna ut att de gjorde så ont så sa de att de är vanligt och att de är kroppens sätt att deala med giftet. Då känndes de lite bättre iaf.

Och ännu bättre blev de när vi bestämde oss att åka å simma i ett vattenfall i närheten. Ett litet mysigt ställe som vi hade helt för oss själva! Hur perfect! :) På kvällen gick vi sen ut och äta till live music på ett litet mysigt local place och sen vidare för några drinkar på en pub som också hade live band. Alltså sån stämning de va. Alla är så laid back och så lyckliga i denna lilla hippiestad. Love it.

Så de va en lång dag, men lika pigga var vi följande morgon också när vi gick på the HAPPY BUS in till Nimbin. Körde förbi en marknad först och sen var ju nimbin, om möjligt, ännu mindre än Byron. De var helt enkelt bara en liten gata, men klart värt att besöka! :D Tog oss typ 7 timmar hela resan och när vi var hemma igen var våra bussguider finne-fulla. Professionellt..... or not. haha

Så vi har haft en kort men amazing time här i Byron men som vanligt är de dags att röra på sej igen. Nästa buss går om några timmar. Excited once again! ;)