tisdag 14 juli 2015

Yessss, SHES BACK! :)

29 timmars flygresa som gick mer än bra. På första flyget slocknade ja innan vi ens lyft. 3 på dagen dessutom och sov 2 timmar av 6, var förvirrad när jag vakna eftersom ja inte visste om vi fortfarande var på marken eller inte. Såg dramamovies och grät resten av timmarna, likaså gjorde jag hela dagen innan vi kom oss iväg till flygplatsen också. Jag har ju nämnt det så många gånger innan men jag är världens crybaby när det kommer till dessa situationer. När jag inte vet om jag är glad eller ledsen, om ja ska skratta eller gråta, om jag är lycklig eller nere. Så  jag skrattar och gråter om vartannat bara för att jag inte kan hantera alla känslor som kommer på en gång. the though life. haha

Nästa flyg då var 12 timmar långt. Passed out och sov typ 7 timmar av den tiden, perfect! Vad jag här var irriterad över mej själv för var hur jekla osocial jag blivit. Första flyget var ok eftersom jag sörjde att ännu ett av mina äventyr vad över, men det andra. Jag menar jag sitter där med en annan människa i 12 timmar. 12 timmar av våra liv, och vad gör jag. Jo sätter på hörlurarna och är inte alls intresserad av att kommunicera eller ens titta på mina medmänniskor. Så jekla fel.

Well, de sista 10 minuterna innan landing och transfer i frankfurt valde jag faktist att prata lite med min flyggranne eftersom jag var upprör över mej själv och guess what - we turned out att ha så himla mycket gemensamt! What a surprise!

Tillbaka till självaste problemet dock. Jag har märkt med mej själv att jag inte är observant på mina medmänniskor at all längre och jag känner mer och mer att det är en dålig sak. Jag har alltid tänkt för mej själv att det är ofint att titta och observera samt att jag lägger mej inte i andras utan koncentrerar mej på mitt eget. Men nu har jag väldigt svårt att minnas namn och ansikten och jag skulle nog knappast kunna berätta om vad för sorts människor jag har haft runtom mej de senaste dygnen påväg hem. Tänk förr i tiiin, tå tala man å såg varaaar. Ibland önskar jag bara att vi såg varann lite mer.

Anyway. Kom mej hela vägen till Helsinki och hade 2 timmar innan bussen skulle ta mej den 10 minuters långa vägen till tågstationen.... Guess what happened. Först och främst hittade jag min käraste kusin Frida på flygplatsen helt random. ingen av oss visste att vi skulle va där men de va ju den bästa starten jag kunde ha fått eftersom ja visste ja inte skulle se henne sålänge jag är hemma. "miss int bussn nutå bara made" sa hon innan hon gick till sin gate. hahah, neveeer i said.

Tog bussen från rätt plattform och frågade tanten om de var rätt buss, här ska vi kommentera fösta wierda parten med att komma till finland, jag pratar engelska. Tanten fattar inte "does this bus go to dickursby/tikkurila? this bus - tikkurila?" hon sejer yesyes och det är all i need to know så jag kliver på. Kör en runda och kommer plötsligt tillbaka till terminalen. Jag går fram i bussen igen och ser att det har bytit chaffis. "does this bus go to dickursby/tikkurila" fråga ja gubben. Yes sa han! Okej well, sätter mej igen och än en gång kör vi samma jäkla runda och återvänder till terminalen. Jag går fram och är tjurig denna gång och frågar var detdärn jäkla tikkurila är som 2 st nu sagt att vi ska stanna vid och det visar sej att de tagit mej till en tågstation som kan ta mej till dickursby. ARE YOU FUCKING SERIOUS RIGHT NOW? Rusa ur bussen och tog en taxi i hopp om att komma i tid till mitt tåg, vilket jag egentligen visste att inte var möjligt eftersom det var 6 minuter till avgång. Well, kom 3 minuter försent, fick köpa ny tågbiljett och istället för ursprungspris på mitt förhandsköpta reatåg med allt inkluderat för 20 euro betala jag nu 140 totalt tack vare duktiga busschafförer som vet sin rutt. Resevana Amsdelain som tar sej runt i världen men får problem i sitt egna land. great.

Och efter att ha rest så många timmar och är i obalans från innan så vad tror ni amsdelain gör om inte börjar gråta som ett litet barn på tågstationen. hahah moget ams, moget. Och bara det att jag måste vänta sålänge tills ja får se alla, några timmar extra är way too many! Btw visste ingen att ja skulle komma hem nu, de väntade mej söndakväll och alla var så förvånade att jag meddelat att ja ska hem. hehe well, sneaky me dela ju inte riktit hela sanningen och dök upp 4 dagar tidigare ;)

Måste medge de var jättekonstigt att landa i finland. Innan har jag ju kommit hem på vintern, så att komma hem på sommaren var ju himla annorlunda. Så grönt och fint, så gott de lukta och så konstigt de är med ljust dygnet runt. Finland är ju så fint! Och doften i lilla supermarket. Så mycket nyttigheter och mörkt bröd, lycka! Men att presentera sej och vara artig är jättekonstigt här. Vanligtvis pussar ja på kinden när jag träffar nya människor och säger nice to meet you, sejer thank you sir till taxin och yes please när de frågar om jag vill ha mera te på flyget. Hur gör man här? Känner mej bara ovan med typiska fraser i guess. :b

Over and out, enough for this time. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

tills vi ses igen

take care